Dizionari Talian Furlan

sostentamento s.m.

  1. 1a
    s.m. [CO] (il dâ ce che al covente par vivi e par svilupâsi) sostentament, sostent, sussistence, nudriment, altr.trad. mangjâ, mangjative, pan
    (il mantignîsi o il mantignî altris di lôr proviodint al mangjâ e aes necessitâts materiâls) sostentament, sostent, sussistence, altr.trad. mangjâ, mangjative, nudriment, pan
    • provvedere al sostentamento dei figli, proviodi al sostentament dai fîs
    (ce che al covente a mantignîsi o a mantignî) sostentament, sostent, sussistence, altr.trad. mangjâ, mangjative, nudriment, pan
    • mancare del sostentamento, mancjâ dal sostentament
    1b
    s.m. [CO] fig. (sostegn morâl o psicologjic) sostentament, sostent
    • il sostentamento della fede, il sostentament de fede
    2
    s.m. [TS] aer., fis. (vt. sostentazione)