Dizionari Talian Furlan

signoreggiare v.intr., v.tr.

  1. 1a
    v.tr. [CO] (tignî sot de proprie signorie, comandâ) paronâ, dominâ, altr.trad. comandâ, guviernâ, regnâ
    • signoreggiare un feudo, paronâ un feut
    1b
    v.intr. [CO] (esercitâ une autoritât, un predomini assolût, fâ di paron) paronâ, altr.trad. comandâ, detâ leç, imponisi, menâle di paron, meti leç, predominâ, regnâ, safarâ, safaronâ, sbraghessâ, sparonâ, vê il cjalçut in man, vê la paronance
    • i pirati spadroneggiavano nei Caraibi, i piratis a paronavin tai Caraibis
    2a
    v.tr. [CO] fig. (jessi in posizion plui alte, stâ parsore) paronâ, dominâ, altr.trad. stâ adalt, stâ parsore
    • il Redentore signoreggia Rio de Janeiro, il Redentôr al domine su Rio de Janeiro
    2b
    v.tr. [CO] fig. (controlâ, frenâ un istint, une inclinazion, une passion, cence lassâsi somerzi) paronâ, dominâ, altr.trad. cidinâ, contignî, controlâ, fermâ, frenâ, gloti, imbrenâ, moderâ, morestâ, reprimi, scjafoiâ, somerzi, sorevinci, stratignî, svuarbâ, tignî, tignî a brene, tignî in brene, tignî indaûr, tignî in stangje, tignî in strope, tignî pe cjavece, vuardeâ
    • signoreggiare le proprie pulsioni, paronâ lis propriis pulsions