Dizionari Talian Furlan

scheletrire v.tr.

  1. 1
    v.tr. [CO] (ridusi in cundizions scheletrichis, a magrece estreme) scheletrî, altr.trad. cantesemâ, discjarnâ, incandî, incantesemâ, inscheletrî, parâ in nuie, suiâ
    • le grandi privazioni avevano scheletrito l'uomo rapito, lis grandis privazions a vevin scheletrît l'om rapît
    (meti in rilêf la magrece di une persone) scheletrî, altr.trad. cantesemâ, discjarnâ, incandî, incantesemâ, inscheletrî, parâ in nuie, suiâ
    • la luce della lampada le scheletriva il viso, la lûs de lampade i scheletrive la muse