Dizionari Talian Furlan

mero- -mero 1 conf.

der. dal gr. ‘-merês’, cjale leme gr. ‘mê´ros’, part interne

  1. 1
    TS sient. (di part, di segment) mero- -mero
    • meromorfosi, meromorfosi [mòr]
    • isomero, isomar [sò]