Dizionari Talian Furlan

dente s.m.

  1. 1
    s.m. [FO, TS] anat. (ognidun dai vues inte bocje dai umans e dai animâi che a coventin par muardi e par mastiâ) dint
    • dente inferiore, dint disot
    • mal di denti, mâl di dincj
    • cavare un dente, gjavâ fûr un dint
    • un dente cariato, un dint carulât
    • un dente guasto, un dint vuast
    (dint artificiâl, metût intal puest di chei vêrs) dint
    • denti finti, dincj pustiçs
    • avere un dente falso, vê un dint mat
    2
    s.m. [FO] (cjosse che e à la forme dal dint) dint
    • i denti della sega, i dincj de see
    • i denti del rastrello, i dincj dal ristiel
    3
    s.m. [TS] mec. (element de corone di une ruede) dint
    • storcere un dente, stuarzi un dint
    4
    s.m. [TS] arch. (struture di un fuart a dôs façadis, cu la ponte viers il nemì) dint
    5
    s.m. [CO] (piche di cret) dint, cret, altr.trad. cuar, piche, ponte
    • il dente delmonte Canin, il dint de mont Cjanine
    6
    s.m. [CO] (prominence de pipe) dint de pipe
    7
    s.m. [TS] bot. (piçule ponte a forme triangul sul ôr de fuee, di un pic di rose e v.i.) dint
    8
    s.m. [TS] sport (intal schi, part finâl dal trampulin prin dal salt) dint