Dizionari Talian Furlan

birba 1 adi., s.f.

  1. 1a
    adi., s.f. [BU] (persone inteligjente ma disoneste) birbon, birbant, altr.trad. baron, brigant, cjamoie, galiot, garlat, ligjere, malandret, sborât
    1b
    s.f. [CO] scherç. (frut une vore vivarôs, che dispès a 'nd cumbine) birbe, berechin, altr.trad. birbant, brigant
    • tua figlia è proprio una birba, tô fie e je propit une birbe